Trist bemötande

Igår var jag och gjorde ett cellprov. En sån där rutingrej som inte är så himla kul. Och inte blev det roligare av att barnmorskan var lite sur och småtvär. Blev tvungen att trösta mig efteråt med en fika på mysiga Linneas trädgård. När jag kom hem tittade jag på en halvtimme Real housewives of Miami. Ibland är det skönt med nåt sånt där som verkligen kräver noll engagemang och tankeverksamhet.

Gymnastik

I lördags var sonen och jag och testade Friskis & Svettis familjejympa. Eller, det gick mer till så att jag jympade medan sonen stod med händerna i fickorna. Men han verkade ändå tycka att det var lite kul, och är ju av naturen mycket skeptisk till allt som är nytt, så vi ska nog gå dit igen.

Sen gick vi ut och kastade stenar i vattenpölar. Och frös om fötterna i det kalla vädret.

Dagsens sanning

Vår studentvakt konstaterar att det inte är vår ute. Nä, det kan man verkligen inte kalla det. Riktigt kallt och blåsigt var det imorse. Fick kämpa lite extra i motvinden för att komma framåt med cykeln.

Något bättre kändes det då att sätta sig på det varma tåget och plocka fram termosen med kardemummakaffe.

Löpning

Planen är att jag ska springa ikväll. I teorin är det ju en väldigt bra idé. I praktiken känns det så där lockande.

Oväntat möte

Igår mötte jag oväntat en kollega från förra jobbet i Malmö. Jag var på väg till ett möte, han var på väg från en konferens.

Tyvärr hann vi inte prata mer än kanske tio minuter. Men trevligt var det, och lite nostalgisk blev jag. Längtar allt lite till både jobbet och kollegorna. Saker här, är inte som där.

Dagen till ära har jag på mig det här fina halsbandet, som jag fick i present på en annan bra arbetsplats.

Skulle inte tro det

Sonens svar på nästan allt just nu är "nä, tro inte". Som ett lite ointresserat "nej, jag tror inte det". Blir lite lustigt att oavsett vad man frågar få det där lite nonchalanta svaret som antyder att han har bättre saker för sig.

I drömmarnas värld

Drömde mycket märkligt inatt om pyjamasbyxor. Vet inte varken varför jag drömde om just detta klädesplagg, eller vad det säger om mig som person.

Blåt

Igår var vi på teater hela familjen. En dansföreställning om vatten - Blåt. En bit in i föreställningen började sonens läpp darra som om han skulle gråta, och jag kände mig som en dålig förälder som tog med honom på nåt som gjorde honom rädd. Men med nappen och få hålla handen verkade det gå över. Och efteråt pratade han massor om deras såpbubblor och hur vi applåderade när det var slut. Så han tyckte nog ganska bra om det i alla fall.

På vägen hem passade vi på att promenera lite bland höstfärgerna.

Det lackar mot jul

Igår när vi var och handlade i den lilla lokala mataffären fick jag plötsligt syn på ett paket grönkål i frysdisken. Som den hallänning jag är började det förstås direkt att vattnas i munnen. Grönkål är min absoluta favorit på julbordet. Och till min stora lycka var det även sonens stora favorit förra året. Han ratade både köttbullar och prinskorv, som ju annars brukar vara det barnen gillar. Men när han fick grönkål på tallriken åt han som om han aldrig sett mat förut.

Till önskelistan

På lite omvägar hittade jag dessa smycken gjorda av gammalt porslin från Sägen. Väldigt fina. Skriver upp på önskelistan.

Favorit i repris

Återupptäcker idag en gammal klänning jag kom på att jag nog inte haft sen jag var gravid. Oklart varför den bara hängt i garderoben, för den är både snygg och bekväm.

Gårdagens möte

Var alltså på föräldramöte igår. Livets första. Det mesta var bra, och ungefär som förväntat. En hel del information, och så fick jag ett ansikte på chefen för hela områdets förskolor.

Men en sak som gjorde mig lite lätt orolig var ett par föräldrars stora rädsla över att förskolan vill börja jobba med digital teknik. Dessa föräldrar verkade tro att barnen bara skulle sitta och spela spel, inte vara ut nånting och bli passiviserade. Nån uttryckte det till och med att "passiva är de ju när de sätter sig framför tv:n hemma, här på dagis vill vi att de springer runt och rör på sig".

Att man som förälder till ett litet barn år 2012 har den inställningen känns väldigt tråkigt. Jag tycker istället att det är jättebra om sonen får möjlighet att utforska och bli nyfiken på ny teknik. Precis som jag vill att han ska utforska och bli nyfiken på allt annat som finns runtomkring honom. Och jag tror verkligen inte att det ena tar ut det andra. Det kommer säkert att fortsätta vara ute lika mycket som de är idag. Ifall de sen leker med bilar när de är inne, eller ifall de "leker" med en app på iPad gör liksom ingen skillnad.

Vi ska på utvecklingssamtal imorgon. Då tänkte vi påpeka att vi är helt för digital teknik på dagis. Igår gick det knappt att få en syl i vädret när två mycket högljudda mammor satte igång. Man vill ju liksom inte heller komma i gräl med nån.

Minne i en anteckningsbok

För ett tag skickade en kollega från förra jobbet bland annat en anteckningsbok till mig som jag glömt där. Inte förrän igår började jag bläddra i den, och hittade då sista anteckningen jag skrev i den. Jag bokade tid på specialistmödravården, och hade förstås ingen aning om att besöket där skulle leda till att jag fick tillbringa nästa dag på sjukhuset istället för att gå till jobbet.

Väckte minnen. Tänker annars numera sällan på att slutet på graviditeten och sonens ankomst inte alls blev som jag trott. Bekymmer i vardan ligger förstås så mycket närmare numera.

Möte

Ska på mitt livs första föräldramöte ikväll. Känns på nåt sätt väldigt vuxet. Det var ju sånt föräldrarna gjorde när man var liten. Nu är det jag som är föräldern och nån annan som är barn.

Frukostsällskap

Är på väg till Halmstad för en nätverksträff för ämnesbibliotekarier. Gick hemifrån en timme senare än vanligt och fick därför sällskap av sonen till frukost. Guld värt att kunna kramas lite extra innan jag gick. Resten av veckan är det konferens i Borås, så vi ses inte igen förrän på fredag.

Friskförklarad

Sonen nu frisk och åter på dagis. Hade utan ledsamheter vinkat hejdå till sambon denna morgon.

I lördags firade vi gossens födelsedag. Ett mycket lyckat evenemang, även om sonen inte själv åt nåt av varken tårta eller kakor. Han var fullt upptagen med den bästa presenten, en sopbil. Det första han sa till mig igår morse var "kommer sopbilen, tömmer soptunnorna".

Och så fick han en ny stol. En stol för stora barn. Även detta var en uppskattad present, som han sen har provsuttit flitigt.

Fortsatt sjukstuga

Sonen fortfarande förkyld, dock på bättringsvägen. Håller fortsatt tummarna för att han ska vara tillräckligt pigg för att fira sin födelsedag imorgon.

Medan han vilar har jag passat på att köpa biljetter till den här dansföreställningen, I'm not looking back. Alltid trevligt med nåt i almanackan att se fram emot.

Förkylningstider

Sonen är förkyld igen. Jag har varit hemma de två senaste dagarna. Vi håller tummarna för att han kryar på sig till sin födelsedag på lördag.
I tisdags kopplade vi av från sjukvårdandet, lämnade sonen med morföräldrarna och gick på konsert med bland andra Timbuktu.
Konserter på Dunkers kulturhus i Helsingborg

Ingen sovmorgon

Egentligen skulle jag haft sovmorgon för att lämna sonen på dagis. Istället är han förkyld med feber, och är hemma med sambon. Å andra sidan kan jag istället med gott samvete åka hem tidigt i eftermiddag.