Imorgon gäller det. Syrran och jag springer Prinsens minne. Hon en mil, jag "bara" 4,2 kilometer. Är verkligen inte i toppform, så jag har inga förhoppningar om nån fantastisk tid. Men ser ändå fram emot det. Banan går i vacker miljö, det är kul att springa lopp och det ska bli roligt att träffa familjen.
Denna morgon var helt fantastisk vacker när jag hojade till bussen på vägen mellan hästhagar. En lätt dimslöja svepte över marken och solen var på väg upp. Lite magiskt nästan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar