Ännu en

Kardemummakaffe

Det här känns som ytterligare en sån där dag när allt bara känns motigt och omgivningen består av idel idioter. Och så hade jag en sån där morgon när jag aldrig höll på att komma iväg. Konstigt att samma morgonrutiner kan ta så olika lång tid olika dagar.

Men två saker väger upp. Hur otroligt fint det är att cykla utmed havet på vägen till tåget. Nån morgon borde jag stanna till och ta en bild för att försöka fånga känslan av att cykla där i lugnet och blicka ut över vattnet bort mot Danmark medan solen är på väg ut.

Och så hade jag kardemummakaffe i pendartermosen att dricka på tåget medan jag läste min spännande deckare.