På plats

Vi börjar så sakteliga komma på plats. Fortfarande prylar överallt, men mycket har ändå kommit upp ur kartonger och fått en plats i lägenheten istället.

Vi har ännu inget internet. Därav den dåliga uppdateringen. Men samtidigt är det lite skönt att inte kunna fastna framför datorn i nåt allmänt slösurfande.

Har även hunnit med att promenera utmed havet. Mycket trevligt. Och att besöka IKEA med den klåfingringe sonen. Ett tålamodsprövande äventyr.

Alle man på plats

Så är vi då i Laröd hela familjen. Vi tre och tre stora högar med kartonger att beta av. Helt omöjligt att få nån överblick och jag har en konstant känsla av att nåt måste ha blivit kvar på flyttbilen. Men skulle det vara så, är det inte hela världen. Det är en värdslig sak, som Karlsson på taket skulle säga.

Sonen som nu kobminerar sin eviga förkylning med ögoninfektion och senaste tidens sömnbrist fick några rejäla raseriutbrott första kvällen. Men nu verkar han ha gillat läget, att både han och alla våra prylar befinner sig på ett nytt ställe. Tror han mest uppskattar att hela familjen är samlad igen. Att det liksom är lite mera som vanligt.

Igår höll han värsta showen när jag kommit hem. Babblade konstant genom hela kvällsmålet, och sprang runt och gjorde små danser i ett rum som mirakulöst nog är helt tomt och därför bjuder på mycket golvyta.

Och så kör han sitt nya uttryck "oj, oj, oj" så fort han tycker det passar. Till och med i sömnen inatt när jag försökte lägga på honom täcket, vilket han avskyr, och när jag råkade lägga mig på hans fötter.

Ska vara ledig fredag och måndag så att vi kan röja runt lite och få saker på plats. Nästa helg ska svågern hjälpa till att köra mina prylar från lägenheten i Stehag till Helsingborg.

Det är så superskönt att vara på plats att det känns lite svårt att koncentrera sig på så vardagliga saker som jobbet just nu. Lite beror det också på att jag igår avslutade ett intensivt block med undervisning för studenter på olika nivår inom alla mina ämnen. Det har gått bra, men ibland har jag känt mig osäker på om jag verkligen svarat rätt på vissa av deras frågor. Nu är det i alla fall avslutat, och jag känner mig lite dränerad på energi och kreativitet.

Ser fram emot sovmorgon imorgon.

Ikväll kommer de

Hastigt och lustigt har det blivit bestämt att son och sambo kommer till Helsingborg redan ikväll. Sonen har fått nån slags ögoninfektion och får inte vara på dagis, så sambon tyckte att han lika gärna kan vara sjuk här nere som hos farmor i Stockholm. Dessutom har sonen varit väldigt orolig och ledsen över allt som hänt och varit annorlunda den senaste tiden, så vi vill att han ska få vara med båda sina föräldrar.

Hoppas den här dagen går snabbt. Längtar tills tåget rullar in på perrongen.

Flyttplanering

Just nu ser flyttplaneringen ut som följer: På fredag hämtar jag nycklarna. Sen åker jag till nya lägenheten som ju faktiskt ingen av oss har sett ännu. Håll tummarna för att den är beboelig. Sen tar jag tåget till hufvudstaden och beräknas vara framme nån gång kring midnatt. Efter alldeles för lite sömn ägnas lördan åt intensivpackning samtidigt som vi försöker underhålla en liten rastlös pojke. För på söndag nån gång på morgonkvisten kommer tre stora starka karlar och packar in vårt bohag i en lastbil. På kvällen åker jag till Stehag, medan sambo och son inkvarterar sig hos gossens farmor. På måndag morgon anländer våra möbler och pryttlar till nya lägenheten.

Blir både stressad och glad i magen när jag tänker på hur nära det är att hela familjen finns på plats samtidigt i samma stad. Sambon verkar dock inte särskilt stressad, så jag försöker låta lite av hans känsla smitta av sig på mig.

Signerat

Väntar på tåget mot Stehag. Har varit i Helsingborg och i väskan har jag ett påskrivet lägenhetskontrakt. Vågar knappt lita på att det är sant ännu. Är som lite rädd att jinxa det.

Väntan

Sitter på Arlanda och väntar på ett försenat flyg. Klockan lär hinna bli mycket innan jag är i säng.

När jag tänker på sonen känns det just nu inte värt allt detta resande. Håller tummarna hårt för att vår boendesituation löser sig redan i veckan som kommer.

På plats

Så är jag då på plats i Lund. Fast jobbet börjar inte förrän på onsdag. Åkte ner några dagar tidigare, för att ha möjlighet att titta på ett hus som vi var lite intresserade av. Men så pratade vi en kväll om att det opraktiska i att leta något att köpa när bara jag finns här nere i Skåne, och kom fram till att det bästa vore att först hyra bostad, så att vi alla finns här och kan gå på visningar.

Men då var redan mina biljetter bokade, och här sitter jag nu på ett hotellrum. Ska hämta nycklarna och flytta in i min lägenhet imorgon.

Det är trots allt ganska skönt att vara på plats redan idag. Har fixat såna där praktiska grejer som att köpa pendelkort och ta ut pengar till första hyran.

Men det känns förstås konstigt att sitta här i ett tyst och lugnt hotellrum med tv:n påslagen, istället för att vara hemma och fixa inför nattning av sonen. En mycket konstig känsla att gå hemifrån imorse. Att veta att jag inte kommer att träffa varken sambo eller son förrän på fredag, bara prata med dom i telefon.

Samtidigt ska det erkännas att det ska bli skönt med ostörd nattsömn. Och en hotellfrukost helt på egen hand.

Magknip

Nu vet förstås alla på "gamla" jobbet att det är flytt och nytt jobb på gång. Mest hela tiden kommer nån fram och gratulerar och undrar lite kring det hela. Vi är ju ganska många här, så det är många som vill bli uppdaterade. Kul förstås. Men samtidigt ger det mig magknip vid tanken på hur mycket som ska fixas och klaffa.

Logistik

Det är inte helt lätt att få till logistiken kring en flytt av en hel familj till en helt ny stad.

Nytt liv - ny blogg

Igår fick jag äntligen till ett samtal med min nya avdelningschef om det här med nytt jobb och tjänstledigt. Allt blev lite knöligt när jobbytet blev ett faktum mitt i juldagarna.

Men nu är det bestämt att jag jobbar sista dan på KIB den 27 januari. Och att jag sen ska vara tjänstledig första tiden jag jobbar i Lund. Tanken är ju inte att jag ska komma tillbaka hit upp, men som min chef sa så är det mindre drastiskt att säga upp sig så där direkt.

Senare på eftermiddan igår berättade jag därför för några kollegor. Och så fort jag gjort det spred sig förstås ryktet även till övriga på arbetsplatsen.

I och med att alla på jobbet nu vet känns det liksom mera verkligt på nåt sätt. Så fort man sätter ord på nåt blir det en realitet och inte bara en tanke. Det blir också än mer uppenbart att det bara är tre veckor kvar på gamla jobbet. Alltså är det tre veckor kvar tills jag ska åka ner för att börja i Lund. Läskigt och roligt på samma gång. Och mycket som behöver fixas förstås. Dagisansökan postade jag idag.